Kalejdoskop

Har höstlov. Lyssnar på cirkus miramar, dricker te och äter skorpor, klappar katter på magen, målar och funderar, går på soliga höstpromenader, blir jagad av kossor och löser korsord.

Klipper ut detaljer ur fotografier och sätter ihop till kalejdoskop. Såhär:



Trädstammars spegelbild i en sjö och



en massa bin.


Och förresten har jag ritat en ny header. Om det inte syns för er kan ni ju pröva att uppdatera sidan, så ska det nog fungera. Hej.

Introduktion

På min födelsedag gav min mamma mig akrylfärger och ett A3-block med akrylpapper. Sedan jag testat det vill jag aldrig mer måla på A4. Här är min första målning med akryl (och tusch i flytande- och pennform):




Tänker: Bryt dig in, bryt dig ut. Bryt dig loss. Bryt ihop.

Jag vill vara fri, du förstör (släpp ut mig, jag dör)

Pratar med min treårige brorson om stjärnor. Följer stjärnorna efter oss när vi åker, frågar han. Jag tänker att vad stor du måste ha känt dig när du trodde att allt berodde på dig och inte visste att det är du som beror på allt annat. När man är ledsen ser allt blankt ut och då ser det ut som stjärnor, sa han.

Ja, sa jag.



{Lyssnar på den här låten hela tiden ungefär / Mun & Hjärta - Gaby and the guns.}


En påfågelfjäder på ett träbord



Igår var en fin födelsedag och idag plus imorgon ska jag läsa om Sveriges statsskick. {Vi hörs när provet är skrivet.}

Tjugotredje oktober

Idag fyller jag sjutton år. Eller sextusentvåhundranio dagar. Precis på klockslaget blir det femhundratrettiosexmiljoner fyrahundrafemtiosjutusen sexhundra sekunder. Ganska öronbedövande mycket om sekunder hade varit decibel.


Idag ska jag nog mest klia katter på magen, brodera en smula, få presenter och måla akvarell. Och hoppas att mitt sjuttonde år blir ännu finare än mitt sextonde var. (Här är en orelaterad bild på min katt:)



Tack

Satt och kände mig otillräcklig, sådär som man gör ibland. Började läsa ord som ni skrivit till mig och satt där och läste i två timmar med ett stort leende i en tom lägenhet. Fick ont i käkarna av att le så mycket och länge och försökte sluta men kunde inte riktigt. Blev så fruktansvärt glad och tänkte att jag räcker nog till, tack. ♥



Fotografier



Jag och syster satte upp fotografier på den stora vita väggen över soffan. En blandning av svartvita från när mamma var ung och färgbilder som jag har tagit. Bra, ja?



Festivaldans, gamla reklamskyltar för tandkräm, loppis, tågåkande och mammas vänner på folkhögskolan.



Farmor, hus, festival och en Vanni.



Pappa som ung, Ellen, pip-rökning och Göteborg om natten.



Mamma som ung och mer festival.

Halvmånar

Idag har jag tio blå halvmånar på händerna. Nästa gång blir de nog i flera olika färger.



Imorgon åker alla vi på Bild- och formprogrammet till Louisiana. Det blir fint.

Grenar







(+bra musik)

Så lätt att hålla bort alla andra, så lätt att snöa in i varandra

Nu händer allt fast ingenting, tror jag.


Igår

Igår:

hade jag en skogsgrön kofta ♦ röda strumpor ♦ orange läppstift ♦ stickad mössa



blixt

köpte jag två koppar för tre kronor styck, som är sanslöst fina




och en randig mössa för tio spänn



och häromveckan köpte jag ett tidningsställ på en loppis för en femma


Jag vet inte längre om det jag sagt är saker jag själv har kommit på eller om jag hört det av nån som pratar högre än jag.

Frekvenser

Var
är du,
jag ropar ju på dig
fast tyst
Kanske att mina obefintliga ord är bokstäver
sammansatta i fel ordning
och kanske
skriker du lika tyst till mig.

Var
är du,
jag väntar ju på dig
jag
lyssnar på din höga tystnad, den
är öronbedövande
Kanske
menar
den
allt.

Var är du,
jag ropar ju på dig
fast tyst
Skriker tystnad



{Visste inte att det skulle vara så svårt att visa det jag har skrivit för andra. Jag var lite rädd innan jag publicerade den första texten. Tänkte att jag kanske ska öva lite på att skriva texter innan jag visar. Och kanske är det bara strunt, antagligen. Men det spelar nog ingen roll. Kanske är strunt bra. Får prestationsångest av att allt ska vara så värdefullt.}

Vad



{förvirrad, tror jag. eller fast kanske}

Höst i svartvitt

Går på höstpromenader, blir omringade av nyfikna kor, målar med flytande tusch och lyssnar på fin musik. Till exempel det här.








Du jag vem

Någon särskild känsla med att rita på första pappret i ett nytt ritblock. Blev glad.



Flytande tusch, akvarell och lite penna.

Stavelser

Ord
lätta som luft
oladdade
Jag samlar dem på hög
jag
ändrar och tänker att ord
som är lätta som luft
behövs väl inte och du
ingen
är medveten om
dess existens.

Och jag tänker
att ord är bara bokstäver, stavelser
sammansatta.
Blir ett universum och
universum
är allt för försumbara för att formuleras.

Jag
vill inget förstöra och du
ord kan förstöra allt
så jag bygger upp ett universum
i min kropp
och universum expanderar
och
det bygger stora himla galaxer
dess rymd blir
oformbar.

Jag tänker att
ett universum
kan man inte formulera
och orden blir
tunga stenar som jag tycker
glittrar
av den stora rymd som finns i
fast
de är bara grå och mina strupar
kan inte lyfta
ett helt universum.

Förstår du det?

Måla




Älskar nostalgimusik. Älskar flytande tusch [höst] rymdar {orange skärp} havet er [färger] mönster skuggor vänner {snälla ord} engagemang bibliotek.

Varje steg har sin egen väg



Vet ni, att när det är dimma ute och man åker buss över bron, är det som att åka i ett ljusgrått ingenting. Som om världen försvunnit och bara en grå rymd fanns kvar.



Och att lyssna på Emil Jensen är ungefär som att läsa Tove Janson. Jag börjar skriva ner kloka ord på små lappar för att komma ihåg just de orden, men så slutar jag för jag inser att jag skriver ner nästan allt och då kan man likväl lyssna och läsa om och om igen.

Hej oktober.

Hej oktober. Kom med rosiga kinder, färgsprakande löv och knastrande steg, tidiga skymningar och femton lager halsduk. (Aktuellt läge: sol som strålar tjugotals grader men träd som börjar gå i rostrött, lila och orange.)














{Om man riktar kameran mot skogslinjen och sätter träden ur fokus blir de ett oformligt band som sprakar av färger}

RSS 2.0