Varje steg har sin egen väg



Vet ni, att när det är dimma ute och man åker buss över bron, är det som att åka i ett ljusgrått ingenting. Som om världen försvunnit och bara en grå rymd fanns kvar.



Och att lyssna på Emil Jensen är ungefär som att läsa Tove Janson. Jag börjar skriva ner kloka ord på små lappar för att komma ihåg just de orden, men så slutar jag för jag inser att jag skriver ner nästan allt och då kan man likväl lyssna och läsa om och om igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0