Lördag

Cyklar i solen och gör blad i guld av bladguld.
 

Hela världen är så skev.

(01:21)
 
Lyssnar på Falla hårt landa mjukt,
 
 
 
målar porträtt av en person som bara finns i mitt huvud, tänker på människor som (som tur är) finns även utanför.
 
Torsdag och snart juli.
 
 
/Jag blev kär i obehag, gick till sängs med nederlag men vaknade upp med morgondag/

Keep the streets empty for me

 

Frukost

Jag är ganska extremt tråkig vad gäller frukostar. Bröd med marmelad eller ost eller både (eller med keso och avokado, salt och peppar om jag ska lyxa till det) och te/oboy/juice till det. Det är sällan jag bryter från den vanan. Av den anledningen lägger jag aldrig upp bilder på min frukost. Det finns ju andra som äter mer nytänkande och därför är bättre på att inspirera inspirationslösa frukosterare. Men för några veckor sedan, när kylskåpet hemma stod tomt och jag tog en morgontur till affären gjorde jag en lite annorlunda frukost.
 
Såhär: keso, skivad banan, kiwi, frusna hallon och blåbär som bara tinats lite och mosats till samt passionsfrukt i en frukosttallrik. Ät. Men eftersom jag först i efterhand visste att det var en frukost värd att dela med sig av fick jag inga förebilder. Bara efterbild.
 

I've got a perfect body, 'cause my eyelashes catch my sweat

Idag lyssnar jag på M. Ward och Sonic Youth och målar en person som blivit trollbunden ganska så bokstavligt talat.
 
 
Det blev en bild med måtten 50x70 och en rosmarin-gren sticker fram uppe i vänster hörn. Den är dock inte målad utan råkade bara hamna där när jag fotograferade.

Ville mest säga


Ett konstgrepp

Karin, med bloggen Karins konstgrepp, och hennes katt Baronen (som numera flyttat hemifrån) var ett så fint par att jag var tvungen att måla av dem.
 
 
(Om ni vill läsa nåt bra, roligt, smart och bättre bäst kan ni läsa hennes blogg.)

~

Hultsfred var fantastiskt och
träden lyser som guld och det glittrade så brutalt på stora vågor och
musiken går in och vrider om och jag har äntligen fått tid att måla och har även ätit årets första solvarma persika från mammas odlingar och jag har sommarlov
och är så fruktansvärt glad.
 
 
 
Har nog mycket att skriva om men får inte riktigt ner orden och dessutom fotograferar jag mest analogt så bilder kan jag inte heller visa för tillfället. Ville mest säga att allt känns så lätt som det gjorde på sommarloven när man var åtta. Jag tog och raderade ett och ett halvt års arkiv här på bloggen och känner mig flera ton lättare. Jag sparade dock alla inlägg på en privat blogg, så de är inte helt borta, och alla kommentarer jag fått mellan juli 2009 och december 2010 sparades ner i ett 45 sidor långt dokument. Jag tänker att det kan bli läsning för ledsna dagar, alla era fina ord.
 
 
 
Och några frågade om den där dokumentären som jag nämnde. Tyvärr har jag glömt bort dens namn. Istället kan jag tipsa om en annan, ganska fantastisk dokumentär: Wasteland. Om en konstnär som väljer att göra porträtt föreställande människor som jobbar på en gigantisk sopstation i Brasilien. Porträtten är uppbyggda av sopor från samma ställe. Men framförallt handlar dokumentärer om dessa människor och deras öden och drömmar och det var fantastiskt att de överhuvudtaget står upp efter de slag de har fått av livet. Se den om ni vill gripas.
 
Bild 1 & 2

(Några faktum)

Det är något lugnande med regnljud. Blundar och lyssnar och blir varm.

Nu är alla mina saker ihoppackade i lådor. För när jag kommer hem från festivaldagar åker jag till mina föräldrar för att bo där hela sommaren.

Det är fint att ha en gatlykta precis utanför fönstret. För att den lyser så varmt mot en djupblå skymningshimmel, för att man ser snön virvla i skenet när det snöar och regnet falla när det regnar.

Om ni höll med mig i det här inlägget, kanske ni även håller med om det här och gör ni det är det bra om ni skriver på uppropet.

I övermorgon åker jag till Hultsfredsfestivalen. Det blir så himla bra tror jag. Ska dansa till The XX och lyssna på Anna Ternheim och sådär.

Ikväll äter jag vaniljyoghurt och kollar på en dokumentär om vad som hände med några 70-talshippies drömmar.


Vad gör ni ikväll/idag?

En hyllning till er som känner er berörda

Efter att ha läst otaliga facebook-uppdateringar, blogginlägg och tidningsartiklar som på ett eller annat sätt nästan enbart behandlar människans alla negativa sidor, vill jag fokusera på något annat. Fokusera på alla de otroligt kloka, starka, fina människor som finns. Och eftersom mina ord aldrig kommer beskriva dess fantastisk-het använder jag två låtar av två artister som själva borde ta åt sig av sina hyllningar. Så här. En hyllning till er som känner er berörda.

SÄKERT! - RIOT

När jag ser dig ser jag eld i dig
Du som kan förändra allt
Du har idéer, planer tror allt går om man vill
Samlar, demonstrerar

Du som låser upp bojor för hur man borde va
Tänker framåt och tittar i jorden, välkomnar alla
Står på barrikaden, tvåtusentalssuffragett
Rosa Parks sa aldrig att det ska va lätt

När du kommer och brinner säger de: "Skriv ett förslag
Om två år och några månader kan du få svar"
När det är du som borde leda oss
Det är ni som borde leda oss
Led mig fel om ni vill men under min livstid
Kan jag nån gång bli ledd av nån som tror på nånting

När jag ser dig ser jag hur jag var
Innan för många hade förklarat hur det fungerar


EMIL JENSEN - INTE VACKRAST I VÄRLDEN

Ni som vet att en mur bara är en bro på högkant
Och det som är som det är inte måste vara konstant.

Ni som hör rop på hjälp när ingen annan hör det.
Gör det ni gör men aldrig får nåt för det.
Låter ni blir finns ingen annan där som gör det.

Ni som går dit ni går utan att nån annan styr er.
Ni som får era sår utan att ni blir martyrer.
Ni som drömmer men aldrig blundar för det som händer,
glömmer era fiender men aldrig vänner.
Gör det med hjälp av människor ni inte känner.

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Och det är inte i era ögon,
det är i vad ni ser.

Ni som skrattar er till det sjukt seriösa.
Ni som får folk att undra om ni borde få gå lösa.
Ni som alltid gör fel och aldrig är perfekta,
spelar inga spel och skiter i det korrekta.
Ni som vågar vara snea och defekta.

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Och det är inte i era ögon,
det är i vad ni ser.

Åh, hur ni lyckas inspirera.
Får mig att vilja orka mera.
Utan att jag känner mig sämre, eller måste prestera.
Åh, hur ni lyckas exhaltera.
FÅr mig att orka vilja mera.
Det hörs på era röster.
Det lyser igenom när man ser er.

Så ni är vackrast i världen. Världen är vackrast i er.
Och jag ser det i era ögon. Där ser jag vad ni ser.

Frida











(Bilderna är länkade)

Om det inte finns himmel, Fredrik, varför föddes man snäll? Det här är mina armbågar, Fredrik, jag ska vässa dom ikväll.

Går sönder av stressen och drunknar i Säkert!'s bottenlösa texter. Liksom:



och


Wake up, little sparrow, your friends flew south many months ago

Idag rev jag ut små lappar ur ett kolegieblock på vilka jag skrev namn, la lapparna i en hatt och drog vinnaren i utlottningen av valfri affisch/valfria vykort.

Grattis till Malin som kammade hem vinsten. Titta i din mail-brevlåda!

RSS 2.0